Geodesi och GPS - Ordlista

Denna ordlista innehåller huvudsakligen geodetiska begrepp, men även en del andra termer med viss anknytning till geodesin. Den fungerar även som ett index till sidor med mer detaljerad information. Listan är avsedd att kompletteras efterhand. [ Uppdaterad: 2001-05-16 ]

Definitioner av GPS-specifika begrepp bygger på SVENSK STANDARD SS 63 70 01 (Satellitbaserad positionsbestämning - GPS -Terminologi). Denna kan beställas i sin fullständiga version från Standardiseringen i Sverige, .

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ord	Förklaring
A
a	Beteckning på referensellipsoidens halva storaxel.
abskissa	x-axeln i plant koordinatsystem.
absolutpositions-bestämning	(GPS) En position bestäms direkt i förhållande till satelliterna. Kan geometriskt beskrivas som en inbindning i rymden. Vanligen används kodmätning.
affin avbildning	Avbildning som karaktäriseras av att: - rät linje avbildas på rät linje. - parallella linjer avbildas på parallella linjer. - delningsförhållandet är oförändrat.
astronomisk latitud	Vinkeln mellan den astronomiska normalen i en viss punkt och ekvatorns plan.
astronomisk longitud	Vinkeln mellan det astronomiska meridianplanet och ett godtyckligt valt astronomiskt nollmeridianplan (t.ex. meridianplanet genom Greenwich).
astronomisk normal	Lodlinjens tangent vid markytan.
astronomiskt meridianplan	Plan som innehåller den astronomiska normalen och är parallellt med jordens rotationsaxel.
astronomisk ortsbestämning	För att bestämma en punkts läge på jordytan kan man utföra astronomisk ortsbestämning.
avplattning (hos rotationsellipsoid)	Avvikelse från sfärisk form. Avplattningen uttryckes med formeln: f = (a-b)/a , där a är rotationsellipsoidens halva storaxel och b är dess halva lillaxel. Betecknas med f.
avvägning (nivellering)	Uppmätning av höjdskillnad (längs lodlinjen) mellan punkter i terrängen.
azimut el. asimut (geodetisk)	Horisontalvinkeln mellan meridianplanet (mot norr) och en linjes projektion i horisontalplanet.
azimutalprojektion	Kartprojektionsmetod, där kartplanet tangerar jordklotet i en punkt.
B	upp
b	Beteckning på referensellipsoidens halva lillaxel.
banfel	(GPS) Brist i modellering av satellitbanorna. Påverkan på en baslinje vid relativ mätning är direkt proportionell mot felet i bandata och baslinjens längd: (fel i baslinjen = fel i bandata x baslinjens längd/avstånd till satelliten). Utsända bandata har ett medelfel på 3-5 m och det finns efterberäknade bandata med medelfelet 5 cm.
beräkningsregion	Område i samband med rikstrianguleringen 1967-82 inom vilket koordinater för triangelpunkter beräknats med samma utgångspunkt(er). Se även RT R.
bågminut	Bågmått på enhetscirkeln som motsvarar vinkeln 1/60°, se även sexagesimala grader. Som längd längs en meridianbåge kallad distansminut, vilket motsvarar en ursprunglig nautisk mil ( denna är numera definitionsmässigt = 1852 m ).
bågsekund	1/60 bågminut, i latitudled omkring 30 m, i longitudled i Sverige motsvarar det c:a 15 m i genomsnitt (avtar norrut).
bärvågsmätning	(GPS) Mätning på satellitsignalens bärvåg (L1 = 19 och L2 = 24 cm). Upplösningen i bärvågsmätningen är några mm. Periodobekanta måste bestämmas. Kräver mer avancerad mottagare och beräkningsrutiner. Känslig för signalavbrott.
C	upp
cartesiska koordinater	Koordinater i ett rätvinkligt (ortonormerat) koordinatsystem, inom geodesin med 2 (plansystem) eller 3 koordinataxlar.
CTP	Conventional Terrestrial Pole, medelpolen omkring 1900.
D	upp
DGPS	(GPS) Differentiell GPS. Relativ GPS-mätning, vanligen underförstås relativ kodmätning. Noggrannhet: 0.3-5 m. För att få högsta noggrannhet krävs bärvågsunderstödd kodmätning med noggrann upplösning på koden.
DOP	(GPS) "Dilution Of Precision". Det geometriska bidraget till osäkerheten i en positionsbestämning, ju större DOP-värde desto sämre noggrannhet. Olika DOP beroende på vad som löses ut, t.ex. PDOP (3D-koord.), HDOP(2D-koord.), GDOP(3D-koord.+tid).
E	upp
ED 50	European Datum 1950. (Hayfords ellipsoid). Resultatet av den första gemensamma beräkningen av Europas triangelnät.
ED 87	European Datum 1987. (Hayfords ellipsoid). Resultatet av den tredje beräkningen av Västeuropas triangelnät.
EDM	Electronic Distance Measurement, se elektrooptisk längdmätning.
EGG	European Gravimetric Geoid.
ekvipotentialyta	Teoretisk yta, där potentialen överallt är konstant. Används om yta som överallt är vinkelrät mot tyngdkraftens riktning.
elektrooptisk längdmätning	Längdmätning som grundar sig på bestämning av fasskillnaden mellan utgående och reflekterade signaler av en elektromagnetisk vågrörelse (vanligen ljus eller mikrovågor). Kallas ofta EDM ( Electronic Distance Measurement).
elementutjämning	Metod för "minsta kvadrat"-utjämning, som bygger på att observationerna uttrycks som oberoende linjärkombinationer av de obekanta storheterna.
ellipsoid	Se referensellipsoid.
ETRS89	European Terrestrial Reference System 89. (Ellipsoid GRS 1980) Systemet är knutet till det globala systemet ITRS vid epok 1989.0.
EUREF	European Reference Frame, subkommission i IAG (tidigare RETrig).
EUREF 89	Ett europeiskt tredimensionellt system. (Ellipsoid GRS 1980). Systemet är en förtätning av det globala systemet ITRF 89.
F	upp
f	Se Avplattning (hos referensellipsoiden).
fixpunkt	Se Höjdfix.
flervägsfel	(GPS) Fel beroende på interferens mellan radiovågor som färdats olika väg (direkt eller reflekterat) mellan sändaren (satelliten) och mottagaren. Påverkar både kod- och bärvågsmätning. Flervägsfel kan reduceras genom bättre antenner och/eller bättre signal-behandling. Engelska: Multipath.
G	upp
gal	Enhet för acceleration, som används vid geofysiskt arbete, = 1cm/s2.
Gauss-Krügers projektion	Den vanligaste kartprojektionen i Sverige.
GDOP	(GPS) Se DOP
generalstabskartan	Äldre kartverk, föregångare till topografiska kartan och nuvarande Terrängkartan.
geocentriskt kartesiskt koordinatsystem	Tredimensionellt ortonormerat koordinatsystem ungefärligt orienterat med origo i jordens tyngdpunkt, Z-axeln parallell med jordens rotationsaxel, X-axeln i ekvatorsplanet genom Greenwichmeridianen och Y-axeln vinkelrät mot dessa så att ett s.k. högersystem bildas.
geodesi	Läran om jordens form och uppmätning.
geodetisk latitud	Vinkel mellan referensellipsoidens normal och referensellipsoidens ekvatorsplan.
geodetisk linje	Den kurva mellan två punkter på en krökt yta, som har minsta längden. På en sfär motsvaras den av en storcirkel, d.v.s. skärningen mellan sfärens yta och ett plan som innehåller sfärens medelpunkt.
geodetisk longitud	Vinkel mellan referensellipsoidens meridianplan och ett godtyckligt valt nollmeridianplan, t.ex. meridianplanet genom Stockholms gamla observatorium. (Numera avses nästan alltid longituden från internationella nollmeridianen genom Greenwich)
geodetiska koordinater	Geodetisk latitud och longitud.
geodetiskt datum	En uppsättning parametrar som fastställer relationen mellan referensellipsoiden och geoiden. Den klassiska datumdefinitionen har baserats på latitud, longitud, höjd över geoiden och lodavvikelsekomponenter. I de nya tredimensionella systemen försöker man istället att placera ellipsoiden så att dess centrum sammanfaller med jordens tyngdpunkt.
geografiska koordinater	Latitud och longitud för en punkt på jordytan. Geografiska koordinater kan vara antingen astronomiska eller geodetiska koordinater.
geoid	Ekvipotentialyta (nivåyta) som bl.a. innehåller oceanernas medelnivå. Geoiden avviker från en global rotationsellipsoid med upp till 100 m på grund av inhomogen massfördelning i jorden.
geoidhöjd	Geoidens avvikelse från referensellipsoiden mätt längs ellipsoidnormalen i punkten.
GEOREF	Ett geografiskt referenssystem. World Geographic Reference system.
GLONASS	Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema. Rysk motsvarighet till GPS. Både civilt och militärt tillgängligt. GLONASS hade under en kort period i början av 1996 full konstellation med 21+3 satelliter. Mars 1999 finns 14 satelliter. P.g.a. större inklination av satellitbanorna har GLONASS lite bättre täckning på höga latituder än GPS. Inga användaravgifter.
gnomonisk projektion	En perspektivisk kartprojektion.
GNSS	Global Navigation Satellite Systems. Benämning på globala satellitbaserade navigations system. Den europeiska civila flygorganisationen, Eurocontrol, är initiativtagare och arbetet med GNSS styrs av EU-kommissionen i samarbete med ESA (European Space Agency) och Eurocontrol. GNSS-1 innehåller GPS och GLONASS samt GPS-transpondrar i 4 st INMARSAT-satelliter (geostationära kommunikationssatelliter). Transpondrarna fungerar som extrasatelliter (pseudoliter). Nästa steg, GNSS-2, blir ett helt separat system där Europa har total kontroll, men systemet skall vara kompatibelt med GPS. GNSS-2, som är under planeringsstadiet, har fått namnet Galileo och ska bestå av c:a 20-30 st satelliter på ungefär samma höjd som GPS och GLONASS. GNSS är i första hand avsett för civila tillämpningar. Inga användaravgifter så länge som GPS inte har det.
gon	Enhet för plan vinkel, lika med 1/100 av en rät vinkel ( = 0.9° ), tidigare benämnd nygrad.
GPS	Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat navigationssystem uppbyggt av USAs försvarsmakt. Systemet är globalt täckande och används för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring för såväl civila som militära tillämningar. Positionsbestämning med GPS bygger på att avstånden från minst 4 satelliter till mottagaren bestäms genom noggrann gångtidsmätning. GPS blev operationellt för civilt bruk 1993 och består av 24 satelliter c:a 20 200 km över jordytan. Se vidare under GPS-policy. Inga användaravgifter.
GPS-modernisering	(GPS) Program för vidareutveckling av GPS-systemet som gör systemet mer tillgängligt för civila användare. Genom att addera C/A-koden på L2 erhålls en andra civil frekvens, vilket kommer att vara implementerat på de satelliter som sänds upp från år 2003. En tredje civil frekvens på 1176.45 MHz kommer att finnas på satelliterna som skjuts upp från år 2005. Utöver nya frekvenser diskuteras bl.a. militära signaler och funktioner samt fler satelliter.
gradnät	Ett nät av linjer, på en karta, som representerar latitudparalleller (breddgrader) och meridianer (längdgrader).
gravimeter	Instrument för mätning av tyngdkraft.
grid	(eng.) Galler eller rutnät. Används dels om punktdata för regelbundet fördelade punkter (lagrade i särskilda filformat), dels i engelsk text om kartprojektioner och deras rutnät.
grundmedelfel	Beräknat medelfel för en mätning med vikten ett (1). Om vikten beräknats som det inverterade värdet av variansen skall grundmedelfelet bli lika med ett.
H	upp
HDOP	(GPS) Se DOP
Helmerttransformation	Likformighetstransformation i planet mellan två rätvinkliga koordinatsystem. Metoden tillåter två translationer, en vridning och en skaländring.
höjd, ortometrisk	Avståndet, från en punkt, utefter lodlinjen till den nivåyta som definierar höjdsystemets nollnivå, i regel geoiden. Den ortometriska höjden kan inte bestämmas direkt då den är oåtkomlig för mätning. Olika system tillämpas för att approximativt beräkna ortometrisk höjd. Ersätts vid denna beräkning verklig tyngdkraft med teoretisk tyngdkraft erhålles normalhöjd. Betecknas med H.
höjd över ellipsoiden	Avstånd från en punkt till referensellipsoiden, mätt längs ellipsoidnormalen. Betecknas med h.
höjd över geoiden	Se Höjd, ortometrisk.
höjdfix	Markerad punkt med avvägd höjd, som ingår i ett höjdnät.
I	upp
IAG	Internationella Associationen för Geodesi.
IGSN-71	International Gravity Standardization Net 1971.
inpassning	Empirisk bestämning av transformationssamband mellan två koordinatsystem.
Internationella ellipsoiden	Annan benämning på Hayfords ellipsoid 1910.
ITRF 89	International Terrestrial Reference Frame. Ett internationellt (globalt) tredimensionellt system. (Ellipsoid GRS 1980)
IUGG	Internationella Unionen för Geodesi och Geofysik.
J	upp
jonosfärsfel	(GPS) Brister i modelleringen av jonosfären (den delen av atmosfären som kännetecknas av hög jontäthet – 50-1000 km över jordytan). Påverkan av jonosfären gör bärvågsmätningarna för korta och kodmätningarna för långa. Vid relativa mätningar innebär detta ett skalfel. Påvekan är dessutom beroende av signalens frekvens, vilket gör det möjligt att (nästan helt) eliminera effekten av jonosfären genom en s.k. jonosfärsfri linjärkombination av L1 och L2. Vid enfrekvensmätning kan jonosfärsfelen reduceras genom att använda en jonosfärsmodell.
jordellipsoid, jordmodell	Se referensellipsoid.
K	upp
kartprojektion	Avbildning av jordklotet på ett plan.
kinematisk mätning	(GPS) Mätning då GPS-mottagaren är i rörelse, ofta underförstås kinematisk relativ bärvågsmätning. Denna ger en noggrannhet på 10-30 mm. Periodobekanta bestäms genom en initialiseringsprocedur (mätning på känd baslinje, snabb statisk mätning eller under rörelse (OTF = On The Fly Ambiguity Resolution = ”flygande bestämning av period-obekanta”).
kodmätning	(GPS) Mätning på satellitsignalens C/A-kod (våglängd() = 300 m) eller P-kod( = 30 m) som är modulerade på bärvågen. Kodmätning är enkel och går snabbt att utföra. Enkla billiga mottagare kan användas. Upplösningen i kodmätningen varierar mellan olika typer av mottagare från någon decimeter till några meter. Bärvågsunderstöd höjer noggrannheten, men kräver låsning till satellitsignalen under några minuter.
konform	Vinkelriktig, formbevarande. Begreppet används i samband med koordinattransformation och kartprojektion.
konisk projektion	Se kartprojektioner.
koordinater	Tal som anger läget för punkter i förhållande till ett koordinatsystem.
koordinatsystem	System för att numeriskt representera ett referenssystem.
koordinattransformation	Omräkning av punkters koordinatvärden i ett koordinatsystem till koordinatvärden i ett annat koordinatsystem.
korda	Rät linje som sammanbinder två punkter på en kurva.
krökningsradie	1. För plan kurva: radie i den cirkel som slutligen erhålles då tre punkter på kurvan genom vilka cirkeln passerar sammanfaller. 2. För yta: krökningsradie enligt ovan för skärningslinjen mellan ytan och normalplanet i viss asimut.
L	upp
latitud	Se geodetisk resp. astronomisk latitud.
lodavvikelse	Vinkel vid jordytan mellan lodlinjen och ellipsoidnormalen. Lodavvikelsen delas ofta upp i två komponenter, en i meridianplanet och en vinkelrätt däremot.
lodlinje	Linje som är vinkelrät mot ekvipotentialytan i varje punkt.
longitud	Se geodetisk resp. astronomisk longitud.
loxodrom	En kurva som skär alla meridianer under samma vinkel.
lutningsreduktion	Reduktion av en lutande längd till en horisontell längd.
M	upp
medelmeridian	i Gauss konforma projektion: meridian som avbildas som en längdriktig rät linje.
Mercators projektion	Cylindrisk kartprojektion.
meridian	Snittlinje, som erhålles då en sfär eller rotationsellipsoid skäres med ett plan innehållande rotationsaxeln. Geometriska orten för punkter med konstant longitud.
meridiankonvergens	Vinkelskillnaden mellan "kartnorr" och sann nordriktning.
milligal	Enhet för acceleration (och tyngdkraft) = 1/1000 gal.
N	upp
nadir	Den, av jorden bortskymda, punkt, i vilken lodlinjens förlängning skär himmelssfären.
nadirvinkel	Vinkeln i vertikalplanet mellan nadirriktningen (nedåt utefter lodlinjen) och riktningen mot det aktuella mätobjektet.
nivåyta	Se Ekvipotentialyta.
NKG	Nordiska Kommissionen för Geodesi.
nollmeridian	Utgångsmeridian för longitudangivelse. Sedan 1884 avses oftast meridianen genom Greenwichobservatoriet utanför London.
normal projektion	Se kartprojektioner.
normalhöjd	Se höjd, ortometrisk.
normalplan	Plan genom en viss punkt på en yta vilket innehåller normalen genom punkten.
nygrader	Se gon.
O	upp
ordinata	y-axeln i plant koordinatsystem.
ordning	I geodetisk terminologi: uppgift om beräknings-/mätningsnivå, varvid en högre nivå (normalt motsvarande större punktavstånd) oförändrad läggs till grund för beräkningarna i en lägre nivå.
orienterad riktning	Vinkeln i horisontalplanet mellan x-axelns positiva riktning och riktningen mot det aktuella mätobjektet.
ortometrisk höjd	Se Höjd, ortometrisk.
P	upp
parallellcirkel	Snittlinje, som erhålles då en sfär eller rotationsellipsoid skäres med ett plan vinkelrät mot rotationsaxeln.
passpunkt	Punkt som oberoende fått koordinater i två olika koordinatsystem, och därför kan utgöra underlag för en transformation med inpassning.
PDOP	(GPS) Se DOP
periodbortfall	(GPS) "Hopp" på ett helt antal vågländer (perioder) i den annars kontinuerliga bärvågsmätningen, beroende på att mottagaren tappat faslåsningen till bärvågen. Engelska: Cycle-slip.
periodobekant	(GPS) Okänt antal hela våglängder mellan satellit och mottagare vid bärvågsmätningens början. När periodobekanta fixerats till heltal erhålls en s.k. fix-lösning. Innan dess har man en flyt-lösning. Engelska: Ambiguity.
plana koordinater	Koordinater i ett tvådimensionellt ortonormerat koordinatsystem.
plansystem	Koordinatsystem av plana koordinater.
plattkarta	Enkel kartprojektion.
polygonmätning	Stommätning som innebär bestämning av läget för punkter (polygonpunkter).
polygonpunkter	Bestäms genom mätning av längder och vinklar. Polygonpunkter som utgör en serie punkter utefter en bruten linje bildar ett polygontåg. Polygonpunkt gemensam för flera polygontåg kallas knutpunkt. Med varandra förbundna polygontåg utgör tillsammans ett polygonnät.
polygontåg	Ett antal punkter sammanbundna med räta linjer i den ordning de följer på varandra.
polära koordinater	Längd och riktning från ett origo.
precisionsavvägning	Avvägning med hög noggrannhet, t.ex. i riksavvägningen.
projektionsfel	Fel i kartprojektions avbildning av referensellipsoiden.
projektionskorrektion	Storheter varmed längder, riktningar eller areor på referensellipsoiden korrigeras så att den plana geometrins formler kan tillämpas.
projektionszoner	Område inom vilket en kartprojektion med en uppsättning projektionsparametrar gäller.
R	upp
radian(er)	Enhet för plan vinkel, definieras genom den vinkel som har sin spets i medelpunkten av en cirkel och som avskär en båglängd på cirkeln som är lika stor som cirkelns radie. En rät vinkel motsvarar alltså / 2 rad.
RAK	Rikets Allmänna Kartverk. Uppgick 1975 i Lantmäteriverket.
referensellipsoid	Rotationsellipsoid; används som (matematisk) modell av jorden, även kallad jordellipsoiden, eller bara ellipsoiden.
referensnät	En uppsättning stabilt markerade punkter sammanbundna medelst geodetiska mätningar.
referenssystem	Fastlagda lägen för punkterna i ett referensnät.
regioner, regionsystem	Se Beräkningsregion och RT R.
RG 82	Rikets tyngdkraftssystem 1982. Tyngdkraftssystem för det tredje fundamentala tryngdkraftsnätet i Sverige, det s.k. 0:te ordningens nät, uppmätt 1981-82.
RH 00	Rikets höjdsystem 1900. Höjdsystem för den första precisionsavvägningen i Sverige, 1886-1905. Som nollnivå valdes medelvattenytan i Stockholm år 1900.
RH 70	Rikets höjdsystem 1970. Höjdsystem för den andra precisionsavvägningen i Sverige , 1951-67. Systemets nollnivå definieras av Normaal Amsterdams Peil (NAP).
riksnät	Stomnät på nationell nivå.
rotationsellipsoid	Yta som genereras av en ellips som roteras kring en av sina axlar; speciellt jordellipsoiden som alstras av meridianellipsens rotation kring jordaxeln.
RR 92	Rikets referenssystem 1992. Ett "oäkta" tredimensionellt system baserat på Bessels ellipsoid. Det är en ren sammanfogning av det horisontella systemet RT 90, geoidhöjdsystemet RN 92 och höjdsystemet RH 70.
RT	Rikets Triangelnät. Används i sammansättningarna RT 90, RT 38 etc. som beteckning för Rikets koordinatsystem.
RT 38	Rikets koordinatsystem 1938. (Bessels ellipsoid) Koordinatsystem använt för redovisning av den andra rikstrianguleringen 1903-50.
RT 90	Rikets koordinatsystem 1990. (Bessels ellipsoid) Koordinatsystem använt för redovisning av den tredje rikstrianguleringen 1967-82.
RT R	12 regionsystem som använts vid preliminära (regionsvisa) beräkningar av tredje rikstrianguleringen 1967-82. (Bessels ellipsoid)
RTK	(GPS) Real Time Kinematic. Kinematisk relativ bärvågsmätning i realtid. Radiokommunikation från referensen (bas) till den rörliga enheten (rover) behövs.
S	upp
satellitsignalen	(GPS) Satellitsignalen består av två bärvågor, L1 (1575.42 MHz) och L2 (1227.60 MHz), vilka är modulerade med koder (C/A- och P(Y)-kod) och ett satellitmeddelande. På L1 finns både C/A- och P(Y)-kod, på L2 endast P(Y)-kod. Satellitmeddelande innehåller information om satelliternas banor, klockkorrektioner, status mm. L2 är inte fullt tillgänglig för civila användare när P-koden är krypterad till Y-kod, däremot är tillgången till bärvågen på L2 garanterad för civilt bruk.
sekund	Se bågsekund.
semikinematisk mätning	(GPS) Variant på kinematisk mätning för detaljmätning, där man stannar upp någon minut eller del av minut på varje punkt. Noggrannhet: 10-20 mm.
sexagesimala grader	Vinkelmått i grader ( ° ), minuter ( ' ) och sekunder ( '' ) . 360° = ett varv, 1° = 60', 1' = 60'' .
SLR	Satellite Laser Ranging. Innebär att avstånden från ett antal observationsstationer till en reflektorförsedd satellit mäts med hjälp av laserpulser med hög intensitet.
snabb statisk mätning	(GPS) Variant av statisk mätning med kortare observationstid (5-20 min). Fungerar på avstånd upp till 15-20 km. Något lägre noggrannhet än vanlig statisk mätning. Särskilda metoder för bestämning av periodobekanta används.
SR 63	Stockholmsregionen 1963. (Bessels Ellipsoid). Ett regionalt system för Stor-Stockholm framtaget 1962.
ST 74	Stockholmstrakten 1974. (Bessels Ellipsoid). Ett regionalt system för Stor-Stockholm framtaget 1974, till vissa delar en utvidgning av SR 63.
ST 90	Stockholmstrakten 1990. (Bessels ellipsoid) Ett regionalt system för Stor-Stockholm baserat på RT 90, framtaget 1993.
standardparallell	I kartprojektion, en parallellcirkel som avbildas skalenligt.
statisk mätning	(GPS) Underförstått statisk relativ bärvågsmätning. Stillastående mätning under längre tid (20 min - flera dygn). Noggrannhet: 5-20 mm. Baslinjer mätta på detta sätt bestäms vanligen genom efterbearbetning. Baslinjer upp till flera tusen km kan bestämmas med denna metod (för dessa avstånd krävs dock avancerade beräkningsrutiner).
stereografisk projektion	En perspektivisk kartprojektion.
stomnät	En uppsättning punkter sammanlänkade av geodetiska mätningar.
stompunkt	Punkt ingående i stomnät.
SWEN 01L	En svensk nationell geoidmodell.
SWEN 98L	Föregångare till SWEN 01L.
SWEPOS	(GPS) Ett svenskt nationellt nät av fasta referensstationer för GPS. 1998 förklarades det operationellt för realtidstillämpningar på meternivå och för efterbearbetning på centimeternivå.
SWEREF 93	Föregångare till SWEREF 99.
SWEREF 99	Ett svenskt tredimensionellt system. (Ellipsoiden GRS 1980). Systemet är en förtätning av det europeiska systemet EUREF 89. För tekniskt bruk kan det anses vara ekvivalent med WGS 84.
T	upp
teodolit	Vinkelmätningsinstrument för mätning av horisontal- och vertikalvinklar.
tidjord	Tidvattnets ebb och flod har en motsvarighet även i den "fasta jorden".
triangelmätning	Mätning i trianglar men nätet kan även ha annan konfiguration. Trots att termerna triangelnät och triangelmätning därför är något oegentliga har de likväl behållits, bl.a. med hänsyn till sambandet med äldre förhållanden. Ursprungligen mättes enbart vinklar men utförs triangelmätning som en kombination av vinkel- och längdmätning.
triangulering	Se Triangelmätning.
trigonometrisk höjdbestämning	Höjdbestämningsmetod som bygger på vinkelmätning, till skillnad från avvägning.
troposfärsfel	(GPS) Brister i modelleringen av troposfären (lägre delen av atmosfären - upp till c:a 40 km). Kod- och bärvågsmätningar påverkas på samma sätt och det finns inget frekvensberoende. Troposfärsfördröjningen ger upphov till dels ett ganska litet skalfel, dels ett relativt höjdfel som på längre avstånd (30-40 km och uppåt) vid ogynnsamma förhållanden kan uppgå till 1 dm. Troposfärsfördröjningen hanteras genom en standardmodell och i mer avancerade programvaror kan även s.k. troposfärsparametrar beräknas.
tröghetspositionering	Positioneringsmetod som bygger på masströgheten (Newtons rörelselagar).
U	upp
UELN 55, UELN 73	United European Levelling Network 1955 resp 1973. Höjdsystem som är resultatet av en gemensam utjämning av Västeuropas höjdnät.
unitär transformation	Likformighetstransformation i planet mellan två rätvinkliga koordinatsystem. Metoden tillåter två translationer och en vridning, skalan blir oförändrad.
utjämning	Beräkningsmetod för att systematiskt fördela vid överbestämning uppkomna motsägelser.
UTM	Universal Transverse Mercator, ett världstäckande system av kartprojektionszoner.
V	upp
vertikalplan	Plan genom en viss punkt på en yta vilket innehåller lodlinjen genom punkten.
VLBI	Very Long Baseline Interferometry, mätning mot avlägsna objekt i rymden.
W	upp
WGS 84	World Geodetic System 1984. (Ellipsoiden GRS 1980). Ett av amerikanska myndigheter konstruerat globalt system för realtidsbestämning av koordinater med GPS. I Sverige finns ingen regelrätt realisering av WGS 84, i stället används SWEREF 99.
XYZ	upp
zenit	Den punkt på himmelssfären, i vilken observationspunktens lodlinje träffar densamma.
zenitvinkel	Vinkeln i vertikalplanet mellan zenitriktningen (uppåt utefter lodlinjen) och riktningen mot det aktuella mätobjektet.
ÅÄÖ	upp
överbestämning	Mätning av storhet utöver det minsta antal, som erfordras för entydig bestämning av den sökta storheten.
överräkning	Överföring av koordinatvärden mellan system med matematiskt definierade samband. Till exempel, byte av medelmeridian i projektionen.

Webmaster
Copyright© Lantmäteriverket