Astronomisk ortsbestämning
För att bestämma en punkts läge på jordytan kan man utföra astronomisk ortsbestämning, dvs mäta mot stjärnor vilkas positioner på himlen är väl kända. Vid sådan mätning bestäms tidpunkten för en stjärnas passage över trådkorset i ett instrument. Tiden erhålles numera från elektroniska ur med hjälp av tidssignaler. Ett antal sådana mätningar har gjorts i Sverige i samband med första ordningens triangulering under 1900-talets första hälft och även senare; den senaste gjordes 1975. Detta ger möjlighet att bestämma landets läge i stort på jorden. Eftersom även asimuter mäts kan resultaten användas för att stabilisera riktningarna i triangelnätet. Vissa astronomiska mätningar har också företagits på andra punkter för att bestämma lodavvikelser. Medelfelet i en latitudbestämning av den typ som utförts på svenska triangelpunkter uppgår till 0.3 bågsekunder och detsamma gäller för en asimut.

Asimutbestämning
I vissa fall kan man behöva bestämma en asimut direkt. Det går att göra genom astronomiska observationer mot stjärnor, enklast mot Polstjärnan. Om noggrannhetskravet inte är så stort kan observationer göras mot solen och beräkningar ske med en specialprogrammerad räknedosa utan att man behöver använda astronomiska tabeller. Man kan direkt bestämma en asimut med en s.k. gyroteodolit. Med en mindre sådan utrustning monterad på en teodolit kan man vid omsorgsfull hantering bestämma en riktning med ett fel på några få mgon. Det finns även större gyroteodoliter som framför allt brukar användas i gruvor och vid tunnelbyggen. Även genom mätning mot satelliter (GPS) kan asimuter bestämmas.