Den andra rikstrianguleringen som genom- fördes 1903 - 1950, hade till uppgift att ligga till grund för den allmänna kartframställningen. Mätningarna gjordes som vinkelmätning i trianglar i ett kransformigt nät. Skalan fast- ställdes via basmätning med invarsträngar.

Här beräknade man först koordinater i ett preliminärt system över södra Sverige, RT P (eller RT F38), på Bessels ellipsoid 1841.

Utifrån ett tiotal nya astronomiska orts- och azimutbestämningar och fem nya bas- mätningar i södra Sverige transformerade man sedan RT P genom vridning 0.00005 rad medurs kring punkten (x= 6 300 000, y= 0), och skaländring med faktorn 1.00002, till ett definitivt system, RT 1938 eller kort RT 38.

När den andra rikstrianguleringen avslutades 1951 så omfattade RT 38, 366 första ordningens punkter, ca 2 000 huvudpunkter och ca 13 000 deltaljpunkter d.v.s. hade en punkttäthet på ungefär 3-4 punkter/kvadratmil.