Geodetiska referensnät och referenssystem

Referensnät
Om man i vardagligt tal skall ange en punkts läge beskrivs det ofta i förhållande till andra kända punkter. Samma teknik används i princip vid kartframställning. Punkter och föremål redovisas på kartan i relation till var andra punkter och föremål är belägna. Läget för punkter, som ligger långt ifrån varandra, beskrivs vanligen genom att referera till någon känd punkt som ligger i närheten av respektive punkt. Man använder alltså mer än en referenspunkt.

Markerad triangelpunkt, inmätt i RT 90.

Detta förutsätter att de använda referenspunkternas lägen är kända och entydigt angivna i ett enhetligt referenssystem. För detta krävs nationella system av referenspunkter, s.k. geodetiska riksnät. Ett geodetiskt riksnät består av ett system av punkter, vars lägen har bestämts mycket noggrant i förhållande till varandra. Punkterna är definierade med hjälp av markeringar av mycket hög stabilitet och livslängd, ofta genom borrhål och dubbar i berg.

Riksnäten är fundamentala för underordnade nät, t.ex. kommunala plan- och höjdnät men också förbindelselänk till de globala referenssystemen. I och med satellitteknikens inträde har en ny typ av referensnät introducerats, nämligen fasta referensstationer för satellitteknik, t.ex. GPS. Inom Sverige utgör SWEPOS ett sådant referensnät. Punkterna i riksnäten är lägesangivna i olika koordinatsystem.

Referenssystem
Referenssystemet är fundamentet för all lägesbunden information. För att ange läget krävs bestämning i tre dimensioner, vanligtvis i ett 3-dimensionellt rätvinkligt koordinatsystem, (X, Y, Z). Eftersom en punkts läge kan anges i olika referenssystem, är det viktigt att tillsammans med lägesinformationen alltid ange i vilket referenssystem uppgiften gäller.

Referenslitteratur:
Ekman M: Jordellipsoider, geoider, koordinatsystem, höjdsystem och tyngdkraftssystem i Sverige genom tiderna. LMV-rapport 1998:4

ED 50	Under åren 1948-1951 utfördes den första sammanhängande utjämningen av Europas triangelnät. Den gjordes på internationella ellipsoiden (Hayfords ellipsoid) med Potsdam som utgångspunkt. Systemet fick namnet European Datum 1950 eller förkortat ED 50
ED 87	I början på 50-talet bildades kommissionen RETrig (Readjustment of the European Trigonometric Networks) med uppgift att via nya mätningsdata förbättra det 1951 erhållna ED 50. Kommissionen genomförde ett antal utjämningar vars resultat fick beteckningen ED 77, ED 79 och slutligen ED 87. Alla ED-lösningarna kan således betraktas som ett förbättrat ED 50.
ND 87	Ett referenssystem som tillskapades eftersom man inte visste när den slutgiltiga ED 87-lösningen skulle fastställas. Systemet tillkom sedan det framkommit att det för digitalt ändamål var bråttom med att tillskapa ett välbestämt och rikstäckande koordinatsystem som ersättning för RT 38. ND 87 kan ses som en provisorisk ED-lösning som omfattar bara de nordiska länderna. Systemet är också grunden för framtagning av RT 90
WGS 84	World Geodetic System 1984. (Ellipsoiden GRS 1980). Ett av amerikanska myndigheter konstruerat globalt system för realtidsbestämning av koordinater med GPS. I Sverige finns ingen regelrätt realisering av WGS 84, i stället används SWEREF 99.