Kartornas rutnät
JORDMODELL | GRADNÄT | KARTPROJEKTION | KOORDINATSYSTEM |
RIKETS NÄT | KARTEXEMPEL | GEODETISKT DATUM | GPS OCH KARTAN |
På de allmänna svenska originalkartorna finns något som brukar kallas 'Rikets nät',
ett rätvinkligt plant rutnät, som kan användas för att ange och sätta ut
positioner på kartan, det är vad vi kallar ett plant koordinatsystem.
De flesta känner också till att det finns ett gradnät med meridianer och paralleller, som ej är rätvinkligt, vid orientering med kompass måste man ta ut sin riktning i förhållande till meridianen. I förklaringen till en karta finns en del uppgifter om rutnäten och besiffringen i kartans ram och hur man använder dessa. Här ges en bakgrund till uppkomsten av rutnäten i kartans plan. |
JORDMODELLEN Verkligheten som avbildas på kartan är ej plan. Terrängen är mer eller mindre ojämn, och själva jorden är klotformig. Vi avbildar därför punkterna i terrängen på en jordmodell eller ellipsoid (en sfär avplattad vid polerna)![]() |
Denna har en enklare form än jordytan och ansluter så väl som möjligt till medelhavsytan
eller geoiden( |
GRADNÄTET En meridian är en linje mellan polerna som som skär ekvatorn i rät vinkel, den kan även beskrivas som snittet mellan ett meridianplan som innehåller jordaxeln, och klotytan. Vinkeln mellan meridianplanet och nollmeridianen (genom Greenwich) kallas meridianens longitud. En parallellcirkel är en cirkel parallell med ekvatorns plan, och ligger på en viss latitud, en vinkel räknad från ekvatorsplanet. Gradnätet nedan har 15° delning i longitud- och latitudled. |
![]() |
En punkts läge kan då anges
som latitud och longitud i I Sverige motsvarar en latitudskillnad av 1 grad ungefär 110 km, och en longitudskillnad av 1 grad ungefär 40 - 60 km (varierar med latituden). |
Kartexemplet till höger är hämtat från Vägkartan (Blå kartan). Det svarta rutnätet är
angivet i Rikets koordinatsystem, besiffringen i kartramen anges i kilometer-siffror
(tryckta i svart) i bladhörnen, däremellan anges endast de två sista siffrorna
för varje linje i rutnätet.
Delningen är här 2 km, i t.ex. Terrängkartan (Gröna) är rutorna 1 km. I nedre hörnet (SV) anges alltså norr-koordinaten (x) = 6700
km |
![]() |
Gradnätet återges i brunt, med röda siffror i ramen (grader och minuter). Den markerade
punkten 1 har alltså positionen latitud 60°50' och longitud 16°20'.
Den markerade punkten 2 har i Rikets koordinatsystem positionen:
För punkter som ligger mellan linjerna i rutnätet, får man dra linjer
vinkelrätt ut mot ramen, och skatta eller mäta avståndet från närmaste kilometersiffror.
T.ex. får den markerade punkten 3 positionen: |
![]() |
Längst ut i kartramen anges UTM-nätets koordinater med blå siffror, detta
är ett rutnät som i princip är uppbyggt på ett likartat sätt som Rikets nät,
men är baserat på ett annat geodetiskt datum. Det innebär bl.a. att
en jordmodell (ellipsoid) med andra dimensioner används. Dessutom har projektionen
en annan medelmeridian. Detta gör att UTM-nätet är förskjutet och förvridet i
förhållande till Rikets nät. UTM-nätet nyttjas av vissa mer professionella kartanvändare.
![]() |
GEODETISKT DATUM, REFERENSSYSTEM
Det som sagts ovan om kartprojektionen, gäller egentligen för det svenska rikssystemet RT 90.
Det är vad vi brukar kalla ett geodetiskt datum eller referenssystem.![]() Detta innebär förenklat uttryckt, att man bestämmer dimensionerna för jordmodellen, en sådan bestämning gjordes av astronomen Bessel 1841 (denna Bessels ellipsoid används fortfarande i RT 90). Därefter bestäms genom mätningar koordinaterna på ellipsoiden för ett antal punkter på marken. I ett 'traditionellt' geodetiskt datum görs en beräkning av punkternas koordinater i ett triangelnät av markerade punkter (referensnät), vanligtvis högt belägna på berg etc. För att mäta in punkterna med denna teknik behövs nämligen fria sikter mellan punkterna. Mätningarna gjordes i RT 90 mest som längdmätningar, men i äldre nät användes mest vinkelmätningar. (RT = Rikets Triangelnät) Vid användning av flygfoton inom kartframställningen passas dessa in i koordinatsystemet genom att flygsignaler som kan identifieras i bilden har blivit inmätta i referensnätet och fått givna koordinater. Med modernare teknik baseras definitionen på mätningar mot satelliter (GPS), t.ex. i det nyare referenssystemet för GPS i Sverige, SWEREF 99. I detta fall är de koordinatbestämda punkterna på marken, de fasta referensstationerna för GPS, SWEPOS. Dessa används även för att få korrektioner via den s.k. EPOS-tjänsten.
SWEREF 99 ligger nära det globala systemet WGS 84. På grund av de olika metoderna för att bestämma koordinaterna för punkterna finns en skillnad mellan de som är givna i t.ex. WGS 84 och punkter givna i RT 90. För att avbilda punkter från GPS på de svenska kartorna i RT 90, behövs en koordinattransformation. En sådan, av mer eller mindre hög noggrannhet, finns inbyggd i flera av de små handburna GPS-mottagarna, se nedan. |
GPS OCH KARTAN
![]() |
En enkel handhållen GPS-mottagare kan vanligen användas med de svenska kartorna, om man
gör vissa inställningar, oftast två stycken. Man väljer dels DATUM = 'RT 90' (eller liknande),
dels projektionssystemet (GRID), som kan betecknas 'Swedish Grid' eller 'RT 90 (Sweden)'.
Observera dock att man kan få ett bättre samband genom att i stället välja en s.k. USER GRID,
se i Tips om GPS |
När man gjort rätt inställning visas positionen för t.ex. punkt 3 i kartexemplet, i mottagarens
display som:
POSITION Alternativt kan koordinaterna anges i 10-tals meter, t.ex. som:
POSITION |
Webmaster
Copyright© Lantmäteriverket