1. Bakgrund

Den ökande användningen av geografiska databaser i Sverige medför att en enad syn på databasernas innehåll och struktur, standardiserade dataformat samt – inte minst – gemensamma referenssystem för lägesbestämning är nödvändiga förutsättningar för att säkra värdet av dessa investeringar.

Samband till ett gemensamt (nationellt) referenssystem är en förutsättning dels för utbyte av geografisk information mellan olika användare, som verkar på kommunal/regional/nationell nivå, dels för ett rationellt utnyttjande av det nationella nätet av fasta referensstationer för GPS, SWEPOS.

Under hösten 1994 utredde Lantmäteriverket, på regeringens uppdrag och i samråd med olika intressenter, behovet av och formerna för, en anpassning av de traditionella geodetiska näten till bästa utnyttjande av satellittekniken. Utredningen RIX 95 (LMV-rapport 1994:24, avsnitt 5.2 och 5.3) föreslog, i korthet, införande av SWEREF 93 som enhetligt nationellt referenssystem med hög noggrannhet baserat på internationella referenssystem, en nationell satsning på förtätning och anpassning till GPS-teknik av riksnätet i plan, fullföljande av riksavvägningen, nödvändiga insatser i tyngdkraftsnäten och framtagande av en förbättrad geoidmodell.

Under tiden 1 augusti 1995 - 31 december 1996 genomförde Lantmäteriverket i samverkan med intressenterna (Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket, Telia AB och Svenska Kommunförbundet) en första etapp. Denna etapp beräknas ge 400 - 500 punkter, och vidare är avsikten att få fram erfarenheter och underlag för ett mera långsiktigt arbete.

För genomförandet av den första etappen tillskjuts finansieringsmedel från Lantmäteriverket, Banverket, Vägverket och Telia AB. Sjöfartsverket bidrar med egna arbetsinsatser och fartyg för mätningsarbeten inom kustområden. Svenska kommunförbundet rekommenderar kommunerna att bidra till projektets genomförande genom att fritt ställa nödvändig information om aktuella stomnät till projektets förfogande.

Samtliga intressenter ingår i en samrådsgrupp som kontinuerligt styr verksamheten.

Det långsiktiga och strategiska målet med insatserna i RIX 95-projektet är att lägga grunden för ett effektivt framtida utbyte av geografisk information mellan olika parter i samhället och underlätta utnyttjandet av GPS-tekniken i samband med mätning, kartläggning och projektering.

Anpassning till GPS-teknik innebär framtagande av transformationssamband mellan det lokala stomnätet och SWEREF 93, vilket i sin tur ger lättillgängliga utgångspunkter för GPS-mätning.

2. Mål

På grundval av utredningen RIX 95 och erfarenheterna från etapp 1 har samrådsgruppen under hösten 1996 diskuterat mål, effekter, systemlösning, teknisk beskrivning och information, i första hand till kommunerna, för RIX 95-projektet. Därvid har gruppen enats om följande:

Effektmål

– möjlighet till utbyte av geografiska data via ett nationellt referenssystem.

– möjlighet till framtida användning av SWEPOS -nätet.

– möjlighet att utvärdera geometrin i lokala nät.

– lättillgängliga riksnätspunkter.

Produktmål

– att ansluta och ta fram överföringssamband mellan existerande lokala (kommunala) referenssystem och de nationella referenssystemen, RT 90/RH 70 och SWEREF 93, samt att publicera dessa samband i en nationell katalog.

– att samtidigt förtäta riksnätet i plan till rimlig nivå där behov föreligger.

3.  
4. Innehållsförteckning

 

1 Bakgrund

2 Mål

3 Innehållsförteckning

4 Realisering av mål

5 Samverkan med intressenterna

5.1 Teknisk samverkan

5.2 Genomförandesamverkan

6 Spridning av resultatet

7 Planering

7.1 Riksnätspunkter

7.2 Befintliga punkter i de lokala stomnäten

7.3 Nya punkter

7.4 SWEREF-punkter

7.5 Skrivbordsförslag

8 Rekognoscering

8.1 Protokoll

8.2 Punktbeteckning

8.3 Mätplan

8.4 Redovisning och överlämnande

9 Markering och punktbeskrivning

9.1 Markering

9.2 Punktbeskrivning

10 Mätning

10.1 Utrustning

10.2 Instrumentkontroll

10.3 Mätning i fält

11 Beräkning

11.1 Geocentriskt (SWEREF 93)

11.2 Plan (RT 90)

11.3 Höjd (RH 70)

11.4 Förberedande beräkningar

11.5 Slutberäkning och dokumentation

11.6 Programvaror

12 SWEREF - punkter

12.1 Mätning

12.2 Centrering och antennhöjdsmätning

12.3 Anslutning till SWEREF (förslag)

12.4 Beräkning

12.5 Dokumentation

För att åstadkomma överföringssamband mellan lokala och nationella referenssystem måste ett tillräckligt antal gemensamma passpunkter bestämmas i SWEREF 93. Varje beräkningsområde skall innehålla minst fyra SWEREF-punkter. Det kräver att punkter direkt bestäms i SWEREF 93, med högre täthet än 100 km.

För att erhålla en nära relation mellan det globala och det rikstäckande nationella referenssystemen genomförs mätverksamheten så att tredimensionella SWEREF-koordinater definieras för samtliga nypunkter och anslutning sker till rikshöjdfixar så att höjdrelationen mellan dessa och nypunkterna kan bestämmas.

Med tanke på hur flertalet kommunala huvudstomnät är utformade får de gemensamma passpunkterna en täthet på ungefär 4 - 6 km. Den behovsanpassade förtätningen av riksnätet i plan bör även utformas så att ungefär samma punkttäthet erhålles. I övrigt flyttas svårtillgängliga punkter till mer lättillgängliga platser.

För att kunna göra en höjdinpassning av de nya GPS-mätningarna i det tidigare befintliga höjdsystemet måste ett antal väl fördelade höjdbestämda punkter per område anslutas med nya GPS-mätningar.

Anslutningspunkter skall dessutom vara fördelade så att extrapolation undviks.

Hela arbetet med förtätningen av riksnäten sker som ett nationellt samarbetsprojekt, där Lantmäteriverket har fått projektledningsansvaret. Alla intressenter skall också ges möjlighet att aktivt medverka i genomförandet. Det kräver i sin tur en mycket lång framförhållning i RIX 95-arbetet – från den första planläggningen fram till en färdig slutprodukt.

För att nå de uppställda målen bör följande åtgärder vidtagas:

– en rullande treårsplan ajourhålls inför varje årsskifte. Den skall visa vilka områden som kommer att beröras och de perioder då planering, rekognoscering och mätning beräknas ske. Treårsplanen tas fram inom samrådsgruppen och skickas ut till alla kommuner, lantmäterimyndigheter m.fl. tillsammans med allmän information om projektet.

– i god tid (0,5 - 1 år) innan mätplanering beräknas påbörjas inbjuds berörda kommuner, lantmäterimyndigheter och lokala representanter för övriga intressenter till ett informationsmöte. Vid detta möte redogörs för behovet av samordnad geografisk information, presenteras RIX 95-planerna och intressenterna redovisar befintliga planer och behov. Representater från samrådsgruppen för RIX 95/SWEPOS skall om möjligt deltaga.

– ett första förslag till mätplan skickas till alla berörda intressenter, på såväl lokal nivå som i samrådsgruppen, vilka får möjlighet att lämna synpunkter.

– rekognoseringen utförs på sådant sätt att lämnade synpunkter kan beaktas och att de intressenter som vill kan delta.

– efter rekognoscering och eventuell revidering skickas slutförslaget till samtliga berörda, enligt ovan.

– informera i god tid berörda intressenter om när mätningen skall genomföras så att de ges möjlighet att delta.

– informera lantmäterimyndigheten i berörda län.

1. Teknisk samverkan

Vid genomförandet av RIX 95-arbetet kan det förekomma att någon intressent eller annan aktör redan har genomfört liknande mätningar. Av såväl tekniska som samhällsekonomiska orsaker bör dessa mätningar inkorporeras i arbetet.

I ett första steg bör samtliga baslinjer ställas till RIX 95-projektets förfogande så att de kan ingå i en gemensam nätutjämning. Därvid åstadkommes att koordinater redovisas i samma system, vilket är grundläggande i detta sammanhang.

Om punkterna upptas som "riksnätspunkter" beror på hur mätningarna utförts, hur de markerats och på en överenskommelse mellan parterna.

2. Genomförandesamverkan

I utredningen 1994 påpekades att alla intressenter skall ges möjlighet att aktivt medverka i genomförandet. En av anledningarna till detta är att RIX 95 också skall ses som en möjlighet att höja kompetensen hos intressenterna, framför allt i landets kommuner. Om någon eller några parter är intresserade att genom eget arbete medverka i genomförandet skall detta uppmuntras. De delar av RIX 95-arbetet där största möjligheterna finns för att nyttja "lokala" resurser är i rekognoscerings- och mätningsarbetet.

Förberedande rekognoscering kan efter överenskommelse med projektledningen med fördel utföras av en lokal organisation. På liknande sätt kan mätningsarbetet planeras så att lokal medverkan blir möjlig.

För att intressentmedverkan skall bli meningsfull kan den fordra att aktuell personal i anslutning till genomförandet genomgår lämplig utbildning.

Kostnaden för deltagande i såväl genomförandet som eventuella kurser får respektive lokal organisation svara för.

Resultatet från arbetena i RIX 95 sprids till intressenterna.

Från mätnings- och beräkningsarbetet överlämnas nätskisser, punktbeskrivningar och koordinater för aktuellt område. På begäran överlämnas även baslinjer, nätutjämningar, inpassningar och redogörelse.

Berörda intressenter får omgående transformationssamband när dessa tas fram samt den publikation som redovisar samtliga framtagna samband.

Kopior av nätkartor, koordinatlistor och punktbeskrivningar över de berörda kommunala huvudstomnäten samt andra organisationers mätningar i och omkring området införskaffas. Identifiera tidigare mätningsetappers start-och slutpunkter. Gör en avgränsning av det aktuella området.

Följande typer av punkter är aktuella för mätning och skall väljas ut – befintliga riksnätspunkter i plan, befintliga rikshöjdfixar, "strategiska" punkter i de lokala stomnäten, befintliga SWEREF-punkter , nya SWEREF-punkter och övriga nypunkter. De strategiska punkterna skall vara väl förankrade i de lokala näten för att dels kunna användas som passpunkter vid definition av samband mellan rikssystemet och det lokala systemet, dels vara stöd vid undersökning av de lokala nätens homogenitet.

1. Riksnätspunkter

Anslutningspunkter skall vara placerade så att extrapolation i plan och höjd undviks. Vid val av punkter skall följande beaktas.

I plan

I den mån det finns ett behov av förtätning av eller anslutning till befintligt riksnät i plan skall i princip alla riksnätspunkter ingå.

I höjd

För att kunna göra en höjdinpassning måste ett stort antal, dock minst 6 helst ³ 10, väl fördelade höjdbestämda punkter per område besökas vid mätningen. Utgångshöjder för höjdinpassningen kan åstadkommas på flera sätt t.ex. genom att

– en RH 70-fix väljs som nypunkt

– finavväga en blivande nypunkt

– en RH 70-fix väljs utan att den blir nypunkt

– ställa upp antennen fritt, intill en RH 70-fix, och sedan avväga antennen med en uppställning.

I områden där riksavvägningen gått fram skall endast sådana fixar användas.

2. Befintliga punkter i de lokala stomnäten

I samråd med innehavaren av det äldre materialet bestäms vilka punkter som i första hand kan vara lämpliga för rekognoscering. Urvalet görs med syfte att erhålla bästa möjliga konnektion med befintligt system.

Undersök om det finns utbyggnadsplaner eller om något är "på gång" som gör att punktlägena kan bli förstörda. En miniminivå för undersökningen är att kontrollera med intressentgruppen och berörda kommuner.

3. Nya punkter

Planera lämpliga lägen för nypunkterna. Nya punkter kan behöva läggas ut som ersättning för äldre raserade punkter eller för att kunna utföra GPS-mätning inom viss del av området. I den mån dessa punkter skall fungera som passpunkter för anslutning till det nationella referenssystemet måste de även bestämmas i det lokala systemet.

4. SWEREF-punkter

I RIX 95 -projektet skall ett antal SWEREF-punkter bestämmas direkt mot omkringliggande SWEPOS-stationer. Placeringen av punkter skall ske före rekognosceringen enligt principerna:

– fördela nypunkter så att ett ungefärligt punktavstånd på 50 - 100 km erhålles.

– placera punkter så att extrapolation vid felstudie mellan RT 90 och SWEREF 93 undviks

– tätare i områden där RT90 har dålig kvalitet, dvs antingen stora eller varierande passfel mot SWEREF 93.

Som hjälp används:

– kända förhållanden om RT 90:s kvalitet

– karta som visar alla befintliga SWEREF-punkter

5. Skrivbordsförslag

Upprätta ett skrivbordsförslag som utvisar:

– befintliga riksnätet i plan och höjd

– övriga befintliga triangel- och GPS-punkter

– utvalda strategiska punkter i det lokala stomnätet för att faställa ett transformationssamband

– ungefärlig lokalisering av nypunkterna

– SWEREF-punkternas läge inom området

- eventuella närbelägna EUREF-punkter i angränsande grannland

Med skrivbordförslaget som grund genomförs en rekonoscering av såväl befintliga som nya punkter för GPS-mätning.

– följande prioritetsordning gäller för nypunkt:

1. varaktig markering och lämplig för GPS-mätning.

2. lättillgänglig från bil, dvs mindre än 100 m gångväg.

3. direktsikt till eventuellt projektområde eller annat område där mätningsverksamhet förväntas ske.

Rödmåla punktläget och märk ut punkten med snitselband eller träläkt.

1. Protokoll

Upprätta för varje punkt ett rekognosceringsprotokoll i enlighet med bilaga 1, som bl.a. skall innehålla sikthinder, röjningsbehov, ev. masthöjd, markeringstyp, enkel punktskiss, avstånd till bilväg, bästa transportväg och eventuell markägarekontakt.

Upprätta alternativt anteckna nödvändiga justeringar av punktbeskrivningen samt ange de förbättringar som skall utföras vid punkten t.ex. om rördubb och/eller distanspåle skall sättas ut.

Anteckna också vid samtliga punkter närheten till eventuella störningskällor som radarstationer, radio-, TV- och telesändare. Ange även objekt som satellitsignalerna kan reflekteras mot, t.ex. plåttak.

2. Punktbeteckning

Punktnummer hanteras med utgångspunkt från nuvarande numreringsprinciper för RT 90-punkter (se bilaga 2) enligt följande:

– Befintliga riksnätspunkter behåller sina nummer.

– Nya SWEREF B-punkter får 6-siffrigt nummer enligt samma principer som tidigare riksnätspunkter, den sista siffran är dock alltid en 8.

– Övriga nya riksnätspunkter ges 7-siffriga nummer där positionerna 1-5 besiffras enligt vanliga principer (bilaga 2), siffran i den 6:e positionen är alltid en 9 och den sjunde löpande från 0 till 9.

– RH 70-fixar som blir riksnätspunkter får nummer, och även brickor om distansrör sätts ut, dels det gamla fixnumret, dels ett nytt 7-siffrigt RIX 95 - nummer, gröna brickor för fixnumret och röda brickor för det nya punktnumret.

– Övriga befintliga punkter, t.ex. banverkets, vägverkets och kommunala, är ibland försedda med distansrör. I dessa fall behålles brickan och ytterligare en bricka med det nya numret sätts på det befintliga röret. Finns inte distansrör och ett nytt sätts ut, så sätts enbart en bricka med det nya numret, dvs det gamla numret anges inte.

På punktbeskrivningen anges dock alltid punktens eventuella övriga identiteter.

3. Mätplan

Dokumentera resultatet av planeringen och rekognosceringen till underlag för genomförandet av stomnätsarbetet genom att i en detaljerad mätplan redovisa:

– en kort redogörelse för befintliga stomnät med hänvisning till vem som ansvarar för dessa.

– nätkartor, rekognosceringsprotokoll.

– hur tilltänkta SWEREF-punkter skall bestämmas.

4. Redovisning och överlämnande

Resultatet av planeringen och rekognosceringen skall redovisas i form av en redogörelse och en nätkarta till intressenterna. Till mätande enhet redovisas, förutom nätkartan, även rekognosceringsprotokoll och punktbeteckningar.

1. Markering

Eftersom de aktuella punkterna kommer att bestämmas i tre dimensioner är det viktigt att markeringen är väl definierad i såväl plan som höjd.

Markering bör, om möjligt, göras i berg eller jordfast sten. Endast i undantagsfall får rör i mark med däcksel användas som markering. Om punkter placeras i åkermark skall däckselns överyta vara minst 0.5 m under marknivån (plogfritt djup).

Nya punkter markeras med fixdubb med ett borrhål.

Äldre punkters markeringar förbättras, t.ex. ersätts hål i berg med fixdubb enligt ovan eller med rördubb. Beträffande äldre kommunala punkter inhämtas tillstånd från kommunen innan markeringen förbättras. Bricka sätts runt markeringen. Inga försäkringsmarkeringar.

Alla SWEREF-punkter markeras i berg med fixdubb med ett borrhål, för att få en stabil tredimensionell markering.

För ytterligare råd, avseende markering, hänvisas till HMK-Ge:M.

De röjningar som föreslås i rekognosceringsprotokollet skall utföras.

Distansrör med distansbricka innehållande nummer och avstånd till huvudmarkeringen sätts ut, såväl på nya som på gamla punkter, där detta saknas. Finns distansrör, komplettera detta med distansbricka.

Distansrör sätts ut i samråd med kommun/markägare. Rör sätts inte ut i hagar, åkrar och på tomtmark. Rör sätts heller inte ut om punktens läge är självklart, även i händelse av mycket snö.

Distansbrickan kan också sättas på befintliga anläggningar som t.ex. kraftlednings- eller belysningsstolpar.

Distansrör vid befintliga riksnätspunkter blir enbart aktuellt om

– punkten är bra för GPS-mätning

– läget är svårdefinierat

– punkten troligen kommer till användning i framtiden

2. Punktbeskrivning

Punktbeskrivningen kompletteras eller görs helt ny på de befintliga riksnätspunkterna. Uppgifter som inhämtats vid rekognosceringen överförs till punktbeskrivningen, t.ex. eventuella masthöjder och bestående sikthinder.För samtliga nypunkter görs beskrivning i enlighet med bilaga 3.

Skriv in om det är en SWEREF-punkt och hur lång gångväg det är till bilväg. Om punkten är användbar som parpunkt skall också "pendangen" anges.

I det följande beskrivs dels utrustning, såväl kravmässigt som hanteringsmässigt, dels mätningen i fält.

1. Utrustning

Följande utrustning krävs:

GPS-mottagare och antenn:	För SWEREF-punkter krävs enhetlig 2-frekvensutrustning som även vid A-S ger full våglängd på L2 (t.ex. Ashtech Z12). Övriga punkter kan mätas med enhetlig 1-frekvensutrustning särskilt beträffande antenn. Speciellt viktigt är detta för höjdbestämningen. När SWEREF -punkter bestäms skall en "Dorne- Margolin"-antenn användas. (Se kommentar i avsnitt 12.1)
Trefötter : (med rörlibell)	Trefötterna påverkar noggrannheten i punktbestämningen. De skall därför kontrolleras inför varje projekt. Dessutom skall de vara försedda med en vridbar rörlibell, för kontroll av horisonteringen.
Master:	Ibland krävs mast på befintliga punkter. Med 12 m klaras de flesta situationer, men i en del fall krävs det en 20 m mast för att nå upp till trädtoppshöjd.
Stativ:	Stativen kontrolleras regelbundet inför varje projekt liksom trefötterna.
Teodoliter:	Teodoliter för enbart lodning av master behöver inte ha särskilt hög prestanda, dock skall de kontinuerligt kontrolleras och vid behov justeras.
Avvägningsinstrument:	En ambition är att avväga så många nypunkter som möjligt. För att avvägningen skall ha något att bidraga med skall den utföras med utrustning för finavvägning. Elektroniskt instrument t.ex. NA3000 går bra. Likaså optiskt instrument med planparallellplatta.

2. Instrumentkontroll

Alla mätinstrument som skall användas i ett projekt, skall naturligtvis kontrolleras regelbundet och kontrollerna skall dokumenteras. Särskilt viktigt är det att trefötterna hanteras varsamt och kontrolleras kontinuerligt. Kontroll och justering av instrument m.m. görs enligt HMK-Ge:S respektive HMK-Ge:GPS.

3. Mätning i fält

1. Geocentriskt (SWEREF 93)

Ett antal punkter bestäms direkt mot SWEPOS (SWEREF B-punkter). Vid arbete i mindre område kan eventuellt en lägre nivå SWEREF-punkter (SWEREF C-punkt) behövas. Förfarande vid bestämning av SWEREF-punkter beskrivs i avsnittet 12 SWEREF-punkter nedan. Definitiva koordinater på övriga punkter skapas genom en fast utjämning mot kända punkter.

Som kända punkter används SWEREF B- och eventuellt C-punkter.

2. Plan (RT 90)

Alla nypunkter skall interpoleras inom en yttre ram av riksnätspunkter. En fri utjämning med efterföljande Helmert-inpassning skall göras för att bl.a. kontrollera mätningarnas precision och eventuella skalskillnad mellan RT 90 och GPS-systemet.

Definitiva koordinater på nypunkterna skapas genom en fast utjämning mot kända punkter.

Som kända punkter används tidigare bestämda riksnätspunkter. Påvisar inpassningen en signifikant skalskillnad ansätts en fri skala i den fasta utjämningen.

Misstänks någon utgångspunkt vara behäftad med stort fel måste kompletterande mätningar runt punkten göras, för att med säkerhet fastställa felet. Speciellt gäller detta när någon punkt i den yttre kransen pekats ut som felaktig.

3. Höjd (RH 70)

Höjdanslutningen görs genom inpassning, där utgångspunkterna omgärdar nypunkterna i plan och höjd.

Innan inpassningen skall korrektion göras för geoidens variationer inom området. RN 92 skall användas.

Inpassningen görs genom anpassning av ett lutande plan där två vridningar och en translation löses ut.

Anm: I de projekt som hittills gjorts visar det sig att noggrannheten i höjdbestämningen är någon eller några centimeter. Denna noggrannhet torde vara tillfyllest för flera framtida tillämpningar, t.ex. detaljmätning mha semikinematisk bärvågsmätning.

Med en bra och säker metod för höjdbestämning får man på köpet en god kontroll av riksnätspunkternas höjder, grova fel kan eventuellt vara en förklaring till att punkterna även är felaktigt bestämda i xy-planet.

4. Förberedande beräkningar

I fält genomförs beräkning av baslinjer löpande, dessutom utförs under projektets fortskridande kontroll vad avser:

– beräkning av fri utjämning

– höjdinpassning, vilket ställer krav på höjdförsörjning i ett tidigt skede

– översättning till punktbeteckningar från tillfälliga kortnummer

– riktigheten i punktbeteckningen när punktens koordinat är känd

I övrigt utförs beräkningar och kontroller enligt HMK-Ge:GPS.

5. Slutberäkning och dokumentation

Följande moment skall utföras efter avslutat arbete i fält:

– arkivering av i projektet ingående och kontrollerade baslinjer i GPS-arkiv

– dokumentation av för projektet nyavvägda höjder

– fast utjämning av helt projekt i SWEREF 93

– fast utjämning av helt projekt i RT 90 (transformerat till SWEREF 93), eventuellt införs fri skala och orienteringsparametrar

– transformation och projektion till RT 90 2,5 gon V ELLH (ellipsoidhöjd)

– beräkning av ortometriska höjder med geoidinterpolering för punkter som positionsbestämts med GPS.

– höjdinpassning för beräkning av RH 70-höjder på nypunkter samt kontroll av höjder på äldre triangelpunkter. Baseras på ett fritt utjämnat GPS-nät.

– dokumentation enligt HMK-Ge:GPS och HMK-Ge:-S.

– arkivering av nybestämda punkter, samt uppdatering av äldre punkter i (triangel)punktregistret, TRIREG, även handskrifter arkiveras

(– eventuell utredning/nyberäkning av problemområden i RT 90 med hjälp av nya GPS-mätningar om RIX 95 projektet påverkas, annars rapporteras problemen för senare åtgärd).

6. Programvaror

Mätning och beräkning av SWEREF-punkter behandlas här separat på grund av att genomförandet är starkt kopplat till utvecklingsverksamheten vid Lantmäteriverkets FoU-avdelning. Till exempel sker beräkningen vid ett annat tillfälle samt med andra verktyg än övriga beräkningar.

1. Mätning

GPS-mottagare:	För SWEREF-punkter krävs enhetlig 2-frekvensutrustning som även vid A-S ger full våglängd på L2 (t.ex. Ashtech Z12, 3 Mb minne eller motsvarande).
Antenn:	När SWEREF -punkter bestäms skall en "Dorne- Margolin"-antenn användas.
Observationstid:	2 x 24 timmar. Ett dygn för att minimera inverkan av satellitgeometrin. Dubblering för att få kontroll. Skall flera punkter bestämmas bör observationstiderna förskjutas så att ett dygn blir gemensamt för två successiva punkter.
Elevationsgräns:	15 grader
Mätintervall:	30 sek
SWEPOS-stationer:	De närmast belägna stationerna (6-8 stycken).

 

Kommentar:

Alla SWEPOS-stationer är utrustade med Dorne Margolin antenner. För att erhålla högsta möjliga noggrannhet, både i plan och i höjd, skall samma antenntyp användas vid inmätning av SWEREF-punkter.

2. Centrering och antennhöjdsmätning

Centreringen över punkten bör ske med ett "vridbart optiskt lodinstrument". Detta för att undvika problem med dåligt justerade trefötter.

Mätningarna av antennhöjder skall skrivas in i mottagaren och även protokollföras .

Centrering och antennhöjdsmätning mäts respektive kontrolleras både före och efter mätningen. Eftersom det av praktiska skäl förmodligen endast blir en uppställning per SWEREF-punkt är en tillförlitlig centrering och antennhöjdsmätning mycket viktig.

3. Anslutning till SWEREF (förslag)

För att underlätta ett framtida utnyttjande av fasta referensstationer (SWEPOS) kommer, från och med hösten 96, alla punkter inom RIX 95-projektet att bestämmas i SWEREF 93. Metodiken för detta är ännu ej fastlagd, utan skall först testas och utvärderas. Förslag till metodik beskrivs nedan.

För att möjliggöra anslutning av alla punkter till SWEREF 93 krävs direkt bestämda SWEREF-punkter med större täthet än 100 km, förslagsvis 50 km. Vid arbeten i mindre områden kan högre täthet krävas.

Dessa ytterligare SWEREF-punkter ("50 km punkter") kan antingen bestämmas på samma sätt som nuvarande SWEREF (dvs direkt mot SWEPOS) eller också införs en ny klass, C-punkter. C-punkterna bestäms från B-punkterna men i samma multistationslösning, i Bernprogrammet, som närliggande SWEREF 93 B-punkt. Det innebär, trots att de i princip endast är polärt bestämda från närliggande SWEREF 93 B-punkt, att eventuellt skal- och vridningsfel elimineras vid inpassningen mot SWEPOS-stationerna. Observationstiden skulle kunna minskas till 2*(3-6) timmar.

Efter en utvärderingsperiod under första kvartalet 97 skall följande frågor besvaras:

– skall en ny klass av SWEREF-punkter införas?

– vilken observationstid krävs på C-punkter om en sådan klass införs?

– vilken täthet behövs på direkt bestämda SWEREF-punkter?

Övriga punkter inom RIX 95-projektet bestäms i SWEREF genom anslutning på ovanstående punkter genom utjämning med punkterna ovan som fasta.

4. Beräkning

Programvara:	Bernprogrammet
Bandata:	Efterberäknad bandata från Bern eller IGS
Beräkningsmodell:	Fritt utjämnad- jonosfärsfri - multistationslösning inpassas med en tredimensionell Helmerttransformation på kända koordinater på SWEPOS-stationerna.

 

5. Dokumentation